År 1927 så startade ett inbördeskrig i Kina. Kommunisterna eller KKP som står för Kinas kommunistiska parti i landet gjorde med ledning av Mao Zedong uppror mot Republiken Kina. Republiken Kina styrdes av Guomindangpartiet som styrdes av Chiang Kai-shek. År 1937 – 1945 så var det japansk involution, för att Japan inte skulle lyckas ta över hela Kina, så skapade man vapenvila mellan de två partierna. Partierna hjälptes faktiskt åt att strida mot de japanska soldaterna. När japanerna kapitulerade ifrån Kina så bestämde sig det kommunistiska och Guomindangpartiet att bilda koalitionsregering, det är en regering med två eller flera partier. Men eftersom att partiernas olikheter var för stora och en misstro bildades mellan partierna förstod man att fredlig lösning var omöjlig. Guomindangpartiet var nationalistiskt och hade tre stora principer en nationalism, demokrati och marknadsekonomi. Medans det kommunistiska partiet hade mer kommunistiska tankar om hur landet skulle styras, allt i landet skulle vara gemensamt ägda ingen skulle få ha det bättre än andra. Kommunisternas förebild var Stalins Sovjetunion.
Så 1946 så bröt inbördeskriget ut igen. Guomindangpartiet hade mer utrustning för krig än vad kommunisterna hade. Men Kinas befolkning hade ingen stor tillit till Chiang Kai-shek. Detta gjorde att Mao och kommunisterna fick med sig större del av befolkningen. På grund av detta vann kommunisterna tre avgörande slag som gjorde att de vann över Guomindangpartiet. Så den första oktober 1949 så utropar Mao Zedong folkrepubliken Kina. Kommunisterna tyckte inte att landet skulle vara demokratiskt, så när de fick makten i landet så blev deras ledare Mao Zedong landets ledare. Mao Zedong bestämde att rika människor skulle skickas på omskolning i arbetsläger. Alla partier förutom det kommunistiska blev förbjudet och motståndarna till kommunisterna förföljdes. Mao Zedong erkände själv att 800 000 människor avrättades under hanns fem första år av makt. Men egentligen dog många fler. I början av Mao Zedongs makt i kina ville sovjetunionen styra utvecklingen i kina och skickade då dit pengar och tekniska experter. Men Mao Zedong och hanns medhjälpare ville efter ett tag inte ha sovjetunionens hjälp, de ville klara sig själva. Kina var ett fattigt land och förstört efter Japanska involutionen och inbördeskriget. År 1958 så startade Mao Zedong det stora språnget. Kina skulle börja utvinna stål, ett av målen var att de på 15 år skulle komma ikapp Englands stålproduktion. Innan hade man haft en femårsplan för landets ekonomiska tillväxt, det ökade men ojämnt. Per år var ökningen 6 gånger så stor inom Industrin som inom Jordbruket. Fler skulle börja jobba i fabrik och då behövde överskottet av spannmål efter att bönderna fått sitt öka snabbare annars skulle stadsborna svälta. Eftersom att Kina hade ont om pengar, teknik och mycket annat så bestämda man sig för att använda människor till arbetet idet stora språnget. Landsbygds befolkningen delades in 5 000 familjer per grupp. Varje grupp skulle hjälpas åt att arbeta tillsammans för ett mål, som t.ex kunde vara att bygga en kraftverksdamm på ett visst ställe eller att ta hand om jordbruket på Mao Zedongs viss. |
Arbetsvillkoren var Kommunistiska ingen fick mer mat, kläder eller någonting mer än någon annan. Ingenting av sakerna som användes i arbetet fick ägas privat.
Detta fungerade inte och orsakade sabotage. Mängden spannmål som skulle skickas in i städerna var så stora att många på landet dog av svält. Samtidigt minskade mängden spannmål eftersom att de flesta jobbade med masugnar och dammar. Jordbruket kom lite i andra hand. 1961 blev det så allvarligt att partimedlemmar i kommunistpartiet lyckades stoppa partiet men då hade redan 50 – 80 miljoner kineser dött av mestadels svält men också hårda arbetsförhållanden. Mao tappade makt och blev ordförande för partiet efter detta. Mycket av det som hade byggts visades vara oanvändbart när man var klara med dem. 1966 så bestämde sig Mao för att starta kulturevolutionen Han bestämde sig för att dela in folk i två grupper de riktiga kommunisterna var röda medans de som arbetade som advokater, läkare eller författare var svarta. Bönderna var röda. Istället för att gå i skola så skulle barn bli rödgardister. De fick lära sig att dyrka Mao som en Gud de attackerade också alla svarta, alla som hade makt och utbildning alla som kunde tänka självständigt. När man fångat in svartlistade personer fick dem ofta arbeta med hårt kroppsarbete eller så dödades de på en gång. . Det här kallades för Kulturevolutionen. Under kulturevolutionen dog mellan 750 tusen och en halv miljon människor. Denna händelse kallas för kinas kulturevolution och var mellan 1966 – 1976. Efter Mao Zedongs död så öppnades landet långsamt och lät folk ha privata äganden, folk kunde ha små affärer och sälja varor. De ville industrialisera Kina. Det är det som startade Kinas rekordsnabba ekonomiska tillväxt under 80 och 90 talet. Att kina blev kommunistiskt har haft många och stora följder. Många blir svåra att se eftersom att det har varit kommunistiskt nu sedan 1947 tills nu. Kommunismen i Kina har också gjort att landet inte är demokratiskt. Kina är fortfarande en diktatur och kommer förmodligen att vara det länge till och detta är på grund av att kkp eller kinas kommunistiska parti bestämmer. Landet har inte heller yttrandefrihet på grund av kommunismen alla partier förutom Kinas kommunistiska parti är fortfarande förbjudna i Kina. En av de riktigt stora följderna av att kina blev kommunistiskt är alla liv det har tagit. Inbördeskriget, det stora språnget, kulturevolutionen, förföljelserna är bland annat några av dessa människors dödsorsaker. Att veta hur många som har dött av kinas kommunism är väldigt svårt att säga. Eftersom att det fortfarande är samma kommunistiska parti som styr Kina, vill de inte erkänna hur många liv som har tagits för deras makt. Jag har hittat min fakta på dessa sidor: https://webb.folkbildning.net/kina/kina-historia-storaspranget http://www.levandehistoria.se/lattlast/vara-teman/brott-mot-manskligheten/kina https://sv.wikipedia.org/wiki/Kinas_kommunistiska_parti Den blå SO boken |